martinagillberg.blogg.se

Eftersom jag fastnar i montessoriböckerna vid ställen där jag blir osäker på om det skrivna går i linje med det jag fått uppfattning av under min förskollärarutbildning, har jag åter läst igenom en av kurslitteraturen på Psykologikursen. Jag tänker på att montessoripedagogik utgår ifrån de sensitiva perioderna som är ganska specifikt utmärkta, och betonar hur viktigt det är att barnet får träna på det som de är i en sensitiv period för eftersom ögonblicken annars kan gå dem förbi och aldrig komma tillbaka på samma sätt.

 

Jag kan inte säga att Havnesköld & Risholm Mothander skriver direkt att så inte är fallet. Men de framhäver det dynamiska perspektivet på utvecklingspsykologi vilket innebär att utvecklingen är växelvis beroende av olika delar. Det sociala påverkar det emotionella som påverkar hjärnan som påverkar inlärningen. Kontexten vi befinner oss i kan förstärka och förvägra utvecklingen. Det handlar inte endast om att barnet får tillgång till ett visst material eller lärare som förhåller sig på ett visst sätt. Det handlar lika mycket, och växelverkande om hur barnet mår hemma, med vänner och andra vuxna, på förskolan och hur det blir behandlat. 

 

Maria Montessori var starkt influerad av Piaget, och hans kogntiva stadieteori. Piaget är kritiserad från olika håll, och har också omvärderat sina tidigaste ideer. Socialkonstruktivismen poängterar hur mycket socialt samspel påverkar oss och vårt lärande.

Det dynamiska systemperspektivet vill sätta fokus på vad det är som sätter igång en förändringsprocess och hur jämvikt skapas när det är jämvikt som strävas efter. Det är olika perspektiv i växelverkan exempelvis: det psykodynamiska persektivet, det affektiva, och det kognitiva som påverkar vår inlärning. (Havnesköld & Risholm Mothander 2009, s. 52)

 

På sidan 180 skriver författarna om nyare hjärnforskning. De menar att denna forskning måste kopplas till socioemotionell utvecklingsteori för att bidra till förståelse, och att detta blir relevant i den praktiska verkligheten. Därefter förklaras och diskuteras anknytningsteori (kopplingar till andra människor) intesubjektivitetsteori (jaget och självet mm) och mentaliseringsteori (hur vi läser av andra). Det skulle vara värdefullt att skriva en ny översiktsbok för montessoripedagogik kopplat till dessa teorier. Hur arbetar vi med både självständighet och barnets egna individuella lärande samtidigt som vi har fokus på relationerna oss emellan och barnen emellan. Hur kan vi få jämvikt i betydelsen mellan dessa?

 

Havnesköld, L. & Risholm Mothander, P. (2009) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber.