martinagillberg.blogg.se

Idag var jag på kursintroduktion till kursen "Självständigt vetenskapligt arbete" och har också träffat min handledare för en första genomgång av min text hittills. 

Det känns bra, jag har fått nya ingångar, tips, struktur och stöd. Jag känner att jag vill börja bearbeta texten direkt för att inte glömma allt jag funderat på idag som är relevant att ha med och som påverkar textarbetet.

 

Mitt hittills spretiga stoff ska nu formas och omformuleras. Jag ska läsa mer forskning som är relevant för mina frågeställningar, och söka mer forskning självständigt för att hitta en bra bas. Jag känner mig positiv.

 

Det som alltid är trevligt med att åka till Södertörn är mina klasskompisar. Det är väldigt mysigt att ses och just nu är det nästan bara prat om examensarbetena så vi måste nästan tvinga oss att gå från våra studentroller till det privata på rasten. Jag är glad att mitt arbete hittills känns roligt att hålla på med!

 

Människor behöver kunskap för att överleva, skriver Gustavsson (2000). "Med nya sätt att organisera samhället, med ny teknik och nya produktionsmetoder uppstår också nya behov av kunskap. En människa under medeltiden behövde kunna andra saker än vi behöver idag." (Gustavsson 2000, s.14)

Jag tror att det här även gäller förskolan idag. Vad behöver barnen kunna? Vad behöver pedagogerna kunna? Vad behöver en person kunna idag för att fungera i samhället, eller på jorden? Stora frågor, men viktiga att fundera över. 

När en som jag arbetar på en förskola med en viss inriktning, är det viktigt att fundera och diskutera även detta. Vad behöver förändras eller kompletteras för att förskolan ska gå i linje med samhällets strömningar. Maria Montessori introducerade övningar för att skura golv och borsta skor på förskolorna. Vilka familjer idag skurar golv med skurborste hemma? Inte min familj. Trots detta kan övningen såklart vara intressant för förskolebarn, men diskussionen är viktig. Vilken miljö erbjuder vi och vilka attityder? Hänger vi med i utvecklingen?

 

Aristoteles delade kunskap i tre former: 

Episteme - "behövs för att förstå hur världen är uppbyggd och fungerar"

Techne - "behövs för att kunna tillverka, skapa och producera"

Fronesis - "använder vi för att kunna utveckla ett gott omdöme och verka som etiska människor och demokratiska medborgare"

(Gustavsson 2000, s.15)

 

Skillnaden mellan dessa tre är svårtolkad i många lägen tycker jag men jag tänker såhär:

Jag hoppas att mitt arbete leder till ökade insikter kring mångfald och montessoripedagogik (episteme), vilka aktiviteter och lekar vi kan tillverka för att arbeta med mångfald (techne), och med hjälp av dessa två även bli mer medvetna och "goda" människor som fungerar bra i samhället.

 

Referens: 

Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 

 

 

Eftersom jag tidigare har läst och skrivit uppsats i Pedagogik på C-nivå så har jag fått tillgodoräkna mig förskollärarprogrammets Metodkurs. När jag skrev mitt arbete "Att vända blicken framåt - om motivation i studievägledningssamtal", hösten 2006 hade jag en kvalitativ ansats. Jag använde observationer av karaktären passivt deltagande observation (Spradley, J. (1980) Participant observation. New York: Holt, Rinehart and Winston.) vilket innebar att jag satt med under samtal mellan två personer för at försöka uppfatta motivationsprocessen som pågick. 

 

För att friska upp minnet i forskningsmetod läser jag Patel & Davidson, som mina kurskamrater kommer att läsa nu i höst. Jag har även lånat Gustavsson "Kunskapsfilosofi" som ingår i kursen. 

Jag fastnar direkt på sida 26 där författarna beskriver Positivism. Quarfood menar att Maria Montessori var en positivist med mänskligt ansikte. Positivismen står för ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Kunskap skulle vara nyttig och kunna förbättra samhället och det skulle göras genom att iakttagelser bröts ner till sina beståndsdelar och granskades och organiserades. Teorier ska kunna översättas till verifierbara observationer.  Positivisterna tänkte också att alla vetenskaper ska kunna byggas upp och fungera på samma sätt. Du formulerar en hypotes, undersöker den och förhåller dig neutral eller objektiv för att resultatet ska vara så korrekt som möjligt. Problemet för positivister var att människor tolkar sina resultat på olika sätt, du kan inte ta bort ditt filter som du tolkar igenom. Teori och verklighet går kanske inte att separera?

 

Jag planerar att använda observationer i mitt arbete. Enligt Montessori ska du då på ett positivistiskt sätt vara objektiv när du observerar, som "en fluga på väggen". Men jag förväntar mig att min närvaro påverkar barnen och att de kommer att påverka mig. De kommer kanske att ta kontakt, de kommer kanske vilja att jag deltar i något? Om jag börjar leka med dem kommer de vilja att jag fortsätter. Jag kommer inte att kunna vara en positivist. Däremot vill jag inte gå så långt som att vara deltagande observatör. När jag ska studera något så komplext som mångfald vill jag kunna ha ögon och öron öppna för allt som händer i de rum jag ska besöka. Jag vill inte fångas in i lekar utan befinna mig lite avvaktande för att försöka förstå vad som händer och hur varje person resonerar och agerar.

 

Min frågeställning kommer att riktas mot individers uppfattning av hur de vill och ska arbeta med ett område. Jag är ute efter deras uppfattningar, värderingar och beskrivningar av praktiska tillvägagångssätt kring området. Dessa svar blirmina tolkningar av deras tolkningar. Jag kommer att arbeta övervägande med kvalitativa data även i denna C-uppsats. På sidan 57 beskrivs "fallstudier". Jag identifierar två populationer, den svenska och den italienska och gör en fallstudie i varje population. Fallstudien innebär att information av olika karaktär samlas in, vilket passar mig som tänk göra både observationer och intervjuer. Utefter resultaten kan jag därefter diskutera om de går att generalisera till en större population. 

 

På sidan 61 finns en mall för en undersökningsplan, som jag nu tänkte använda:

 

Vilket är problemet? 

Hur ska (montessori-)förskolor arbeta med mångfald?

 

Varför är det ett problem?

Det finns olika syn och åsikter kring mångfald. Begreppet krockar med andra ideer.

 

Hur kan problemet förankras?

I styrdokument, pedagogiska ideer och ny forskning

 

Hur ska undersöknngen genomföras?

Genom fallstudier på två fall i olika länder, med några timmars observation i barngrupp och minst en intervju med en förskollärare.

 

Hur ska informationen bearbetas och analyseras?

Intervjuerna spelas in och anteckningar från observationerna renskrivs efter tillfällena och jämförs med varandra. 

 

När ska undersökningen genomföras?

På en förskola i Rom den 8-10 oktober och på en förskola i Uppsala i slutet av oktober. 

 

 

 

 

Nu har jag börjat läsa den här.

20 september har jag uppstart på skolan med föreläsning kring Examensarbetet och förhoppningsvis får jag då också en handledare. Planen är att börja ringa in några kärnpunkter i teoriavsnittet före det så att jag kan spika intervjufrågorna. Jag ska skicka intervjufrågorna till förskolan som jag har fått kontakt med. Men jag vill vara helt säker på att de är relevanta och välgrundade. Jag har reserverat en bok som handlar om kunskapsfilosofi och tänkte även delta i en av metodkursens föreläsningar om intervjuteknik den 20e.